Efter att ha jobbat i Älvsbyn övernattade vi i Luleå och där bestämde vi oss för att att nästkommande dag skulle vi köra hela vägen hem till Södertälje. 93mil stod på schemat och allt gick bra, men lagom till Sundsvall började vi bli uttråkade och få träsmak i rumpan. Men hem kom vi och det var och är hur skönt som helst.
Idag har vi fått en ledig dag och jag har sett till att inte göra allt för mycket då kroppen och knoppen inte känns som det ska. Det kan vara så att jag har gjort misstaget och börjar jobba för tidigt och för mycket efter halsflussen. Tur är det att vi är lediga nästa vecka,för det behöver jag verkligen. Efter en veckas ledighet är det två veckor kvar innan det är slut. Undra vad som kommer att ske sen? Har inte en aning…
Trippen mot Kiruna har inte varit så lätt som vi trott. Vi har ställts inför stora prövningar och en rejäl utmaning. Biten upp till Umeå som blev vårt stopp för övernattning var relativt enkel. En liten utmaning blev det när mörkret kom och graderna sjönk. Resan gick vidare imorse och det gick bra och smärtfritt upp till Överkalix sedan kom det renar springandes ellet stilla ståendes på vägen och ju längre upp vi kom ju mer snö blev det och minusgraderna tog över väglagret.
En skåning och en stockholmare som inte är vana vid dessa tillstånd resulterade till att bli väldigt nojiga och hastigheterna sänktes med tanke på vår säkerhet. Blixthalkan kom och så småningom var det ett is och massor med snö. Det sista 20 milen var en rejäl plåga! Hjärtat i halsgropen för minsta lilla sladd och det var nästan så att vi var beredda på att ge upp och sova i bilen 
Men till slut såg vi äntligen lamporna i staden och vi kom fram oskadda till vårt hotell. Jag undrar hur vi ska klara av hemresan?!!?
Halsflussen är borta och jag har några dagar kvar på pencillinet, men jag kan säga att jag är så gott som återställd. Jag är tillbaka på jobbet igen och det var faktiskt skönt att få vila lite extra och få lite ny kraft. I onsdags var vi först i Märsta och sedan i Linköping. I Linköping kom även alla våra säljare och även vår VD förbi, så det var roligt att få träffa och prata lite med dem. Torsdagen tillbringades hela dagen i Västerås, där vi hade riktiga monsterelever och vi upptäckte även att det var saker som hade försvunnit.
Idag var vi ”lediga”, en del av beställningslistorna har fixats och vi har även bytt bilar. Det var tungt att lämna ifrån sig nyckeln till min kära gråa Skoda Octavia. Men hade inget val, vintern är nu här och vinterdäcken måste på så därför blev det nya bilar. En splitter ny Renult Megan har ni hamnat i mina händer, endast gått 170 mil. Kompisar har vi ännu inte blivit, men det ska vi väl så småningom bli…
Jag har även hunnit med att umgås lite med moster och Sandji och sen spenderades kvällen med Tjorven. Mysigt att få träffa henne och passade på att göra en Conversebeställning eftersom hon åker till New York nästa vecka. Imorgon börjar vår resa upp mot Kirurna.
Jag hade fel, det var ingen förkylning som låg och lurade i kroppen utan det visade sig att det var halsfluss. Överlevnaden har verkligen ställts på prov, då mamma och pappa åkte till Turkiet och ingen annan i bekantskapskretsen vågade inte ens tänka på att sätta sin fot i det här huset på grund av smittorisken. Penicillinet har nu äntligen börjat ge effekt och febern är snart borta och halsontet börjar ge vika.
Efter en helg helt ensam, kan jag erkänna att man blir väldigt sällskapsjuk, speciellt när man bara har en tv som sällskap. Men den som lyckades rädda min helg trotsallt var Jeppe som kom i ett par timmar. Sen kom moster och bytte av honom, så idag har det blivit film och massa mys. Snart kommer även syster och gör oss lite sällskap och så skönt det är med sällskap!
Veckan har inte riktigt gått som planerna utan i måndags blev jobbet inställt och vi passade på att göra lite administrativt arbete. Emilie blev sjuk så under tisdagen körde jag lite eget arbete i Sthlm och sedan fick jag köra henne till Telgeakuten och där skickade dem vidare oss till akutmottagningen på Södertälje sjukhus. Till en början gick allt smärt och smidigt, men sedan kom det bara mer och mer folk och väntetiden blev bara längre och längre. Inte nog med det, när vi äntligen kom där ifrån så låg det en härlig parkeringsbot på 1000 kr. Även om vi inte hade stått fel. Men det är bara att se glad ut och betala.
Idag har vi äntligen kommit iväg, Emilie har blivit friskare och jag känner av halsont och att en förkylning ligger i kroppen. Så vi sov för det mesta på färjan, något som vi upptäckte var penisionärerna invaderade på färjan och lika så på ön. Vi checkade in, kollade på tv och käkade lite lunch för att orka jobba nu på kvällen. Vi ska strax börja packa ihop och bege oss tillbaka till vårt fina hotellrum och bara vila upp oss för morgondagens jobb och hemfärd.
Jobbet rullar på och det har varit väldigt mycket jobb de senaste dagarna, egentligen hade vi behövt att sitta med alla beställningskataloger nu under helgen, men vi kände att det var lika bra att det fick vänta . Både vi och våra hjärnor behövde lite vila. Nästa veckas jobb ser jag verkligen fram emot, på tisdag tar vi färjan till Gotland och det ska bli riktigt roligt.
Annars har helgen som vanligt bara försvunnit, har blivit en del träning och försökt ta vara på den lilla tiden som jag haft med Jeppe och sen har det även varit lite kalas för Linus. Imorgon vankas det jobb igen, en skola och sen 700 beställningskataloger att fixa. Jippi!
Trots att jag inte är en kaffedrickare har jag ändå införskaffat mig en termosmugg. I min mugg är det garanterat inte kaffe utan te. I love it!
Från Åhlens, fast i ett annat mönster
