Äntligen har jag tagit mig själv i örat och beställt hem en ny dator. Det lockade inte speciellt mycket att lägga ut så mycket pengar, men jag hade i själva verket inget större val. Så det var bara att slänga ut pengarna och se glad ut. Nu blir det till att hålla tummarna på att den här kommer att hålla betydligt längre.
Vi har utförsäljning på jobbet. Passade på att köpa den har snygga jackan:) ↲
Med lite lunch i magen är det strax dags att åka till jobbet. Tänkte göra i ordning mina och pappas skidor lite:)↲
↲Två veckor kvar tills Jeppe kommer hem. Jag dör av längtan!
Livet är bra orättvist! Jag är förtvilad, irriterad, arg, ilsken, ledsen, frustrerad och rent sagt FÖRBANNAD!
I helgen har det varit full rulle och huset har varit fullt med folk. Lisa och Oscar var uppe och hälsade på. Mamma fyllde år i veckan och vi passade på att fira henne igår och det blev ett jättekalas. Väldigt mysigt och trevligt. Jag var även och kollade på en lägenhet igår och den är väldigt fin och väldigt stor:) Och efter lite diskussioner har vi jag och Jeppe bestämt oss för att ta den, eller det är väl mest jag som har bestämt. Nu får vi bara hoppas att vi får den också. ↲Dagens planer är att köra ett lätt träningspass nu på morgonen och sedan köra mormor till tågstationen. Lunchen är bokad med Tessan nere på stan och sen blir det till att åka till jobbet. ↲
Vårkänslorna kom sakta men säkert och från plusgrader till minusgrader så vändes allting och hela Stockholm täcktes med snö. Med bilen på parkeringen utanför jobbet ville jag inget hellre än att ta tåget hem. Men som sagt hade jag inget val. Det var bara att sätta sig i bilen köra långsamt och hålla avstånd. Det sladdades hit och dit och man kunde hitta lastbilar i varje hörn som satt fast. Hem kom jag och jag kom hem oskadd och med en skräck inblandad förtjusning. Det var ju trots allt lite roligt att sladda omkring, men till en viss nivå. Väl hemma var det bara att hugga i snöskyffeln och börja hiva bort all snö. Det var det tråkigaste och jobbigaste jag någonsin gjort och det kändes som snön aldrig skulle försvinna. Men återigen, det fanns inget val.
Nästa morgon hade det kommit minst lika mycket snö igen och med tappra steg högg jag tag i snöskyffeln och började hiva snö än en gång. När jag nästan var klar med allt hivande så kom plogbilen och plogade upp en ny vall precis vid bilen och vid ingången och där gick gränsen. Men blåsor på händerna efter allt skottande gav jag upp. Det var bara att gå in och hämta andan och då kom jag på att jag var tvungen att ge mig ut på de livsfarliga vägarna IGEN! Paniken kom, men jag överlevde både dit och hemresan. Jag är inget annat än tapper!
Det är så typiskt, när allting för engångskull går bra så blir jag givetvis sjuk igen. Nu sitter jag här med en härlig förkylning och hosta. Träning är det inte ens att tänka på. I väntan på bättre tider så sitter jag och kollar på alpin VM och letar lägenheter. Förvisso har jag fått in ena foten i en lägenhet i Södertälje, ska åka och kolla på den i slutet av veckan och sedan får vi se hur det går. Ikväll går bilen ner mot Nyköping för att köra grabbarna till flygplatsen och skicka iväg de på tre veckors träningsläger. Jag är inte bitter!
