Sju dagar i Italien har bara swischat förbi, tiden är nu kommen och det är nu dags att bege sig hem till kalla Sverige igen. Det har varit en fantaskit rolig vecka. Många nya ansikten, många mil i benen och massor med skratt.
Idag blev det ett monsterpass, var nästan helt slut mot slutet och med 12 mil i benen och 34 grader var man inte så värst kaxig. Kan säga att det tog ett tag innan jag kände mig som en människa igen. Dock riktigt nöjd med min insats. Sista kvällen avslutades med riktig italiensk pizza och självklar italiensk glass till efterrätt.
Imorgon är det uppstigning 05.00 pigga och glada för 30 timmars bussresa.
Bilderna får tala för gårdagens äventyr
Ännu en dag i den härliga värmen. Dagen bjöd på 1010 höjdmeter 80 km och 25 grader. Benen vart lite smått sega efter gårdagen och kom igång lagom till San Marino stigningen började. Efter halva backen kom den så väl berömda väggen. En skön väggning minst sagt. Som tur var hade var det sista 30 km väldigt lugnt tillbaka hem. Jag överlevde med andra ord. Får se hur det kommer att sluta imorgon.
Bussresan gick bra ner den här gången, inga krossade rutor och missade avgångar. Vädret har verkligen varit på vår sidan sen vi anlände och går fick vi oss en liten kort tur på eftermiddan. Det kändes att man hade suttit i en buss i 30 timmar, trots att skinsen användes flitigt så var benen och fötterna som ballonger.
Idag har det blivit en längre tur. Tiden slutade på 3.40 och cirka nio mil. Till en början blev det väldigt mycket upp och ner och sista biten blev det mer lättåkt. Vädret har varit strålande sol och 26 grader och självklart har det satt sina spår på oss cyklister. Nu går vi alla runt med riktiga snygga ränder 
